Parisavtalet

Parisavtalet är världens mest betydelsefulla avtal för att bekämpa klimatförändring. Det var resultatet av COP21 i Paris 2015. Framför allt är det internationella målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 °C. Men helst 1,5 °C.

Internationella klimatavtal

UNFCCC – United Nations Framework Convention on Climate Change är det första globala avtalet för att minska utsläppen av växthusgaser. Det skapades 1992 och omfattar idag 195 av 197 länder. Notera att förkortningen UNFCCC också syftar på FN:s sekretariat för klimatförändring i Bonn – ett organ som inrättades efter miljöavtalet.

UNFCCC är grunden för allt FN:s arbete med klimatförändring. En av huvudprinciperna är att industriländer ska ta större ansvar, eftersom de bär större ansvar för klimatförändringen (på grund av utvinningen av fossila bränslen). Bland annat ska rikare länder ge ekonomiskt stöd till icke-industrialiserade länder.

UNFCCC

Kyotoprotokollet och Parisavtalet är som operationaliseringar av UNFCCC. Med andra ord är UNFCCC det vägledande målet, och de andra avtalen är mer konkreta åtgärder och ambitioner. Målet erkänner behovet av internationellt samarbete för att minska växthusgasutsläppen.

Kyotoprotokollet

Som nämnts ovan behövde UNFCCC mer konkreta ambitioner. Därför inkluderade konventionen artikel 17, som tillåter ytterligare protokoll som anger konkreta åtgärder. Det första av dessa protokoll var Kyotoprotokollet, skapat 1997. Det fastställde ett bindande avtal som angav tydliga minskningar av växthusgaser. Med andra ord är Kyotoprotokollet den första implementeringen av faktiska mätningar av UNFCCC. Det löpte ut 2020 och ersattes av det nuvarande och mer ambitiösa Parisavtalet.

Parisavtalet

Parisavtalet är, liksom Kyotoprotokollet, en operationalisering av UNFCCC:s ambitioner. Med andra ord är det en insats som förverkligar UNFCCC:s mål. Som nämnts syftar det till att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 °C, med ambitionen att nå under 1,5 °C. I linje med UNFCCC bygger avtalet på idén att industrialiserade länder har större ansvar än icke-industrialiserade. Bland mycket annat ska rikare länder bidra med 100 miljoner dollar per år. Pengarna är tänkta att möjliggöra för fattigare länder att anpassa sig till och mildra klimatförändringen. Dessutom började utbetalningarna 2020.

För att Parisavtalet skulle fungera behövde minst 55 länder underteckna det. Detta antal motsvarade cirka 55 % av världens totala utsläpp. Lyckligtvis undertecknade 175 länder avtalet snabbt den 22 april 2016. Kina och USA var bland de undertecknande länderna och representerade cirka 40 % av de globala utsläppen. Eftersom undertecknandet av avtalet var så framgångsrikt anses Parisavtalet vara en internationell seger.

Parisavtalets NDC:er

Före COP-mötet i Paris 2015 bad FN varje land att lämna in sina INDC:er. Dessa är de Intended Nationally Determined Contributions (avsedda nationellt fastställda bidrag). De anger vad varje regering avser att åta sig gällande minskningar av växthusgaser. Vid undertecknandet av Parisavtalet omvandlades dessa bidrag till NDC – Nationally Determined Contributions. Denna förändring innebär att avsikterna gjordes rättsligt bindande efter förhandlingarna.

Slutligen kom FN:s medlemsstater överens om att uppdatera NDC:erna vart femte år. För att höja ambitionsnivån och hantera akuta miljöfrågor. Den senaste uppdateringen av Parisavtalet skedde vid COP26.