Räkor och miljö

Industrin för fiske och/eller odling av räkor skadar miljön. Vissa forskare hävdar till och med att räkor har ett högre koldioxidavtryck än rött kött. Sektorn är en betydande bidragsgivare till klimatförändring. Till exempel använder industriellt räkfiske bottentrålning, vilket skadar havsbottnar. Samtidigt hotar räkfarmer olika ekosystem i havet.

Vidare är bottentrålning en teknik som skrapar havsbotten efter räkor och förstör havsbottnar och koraller. Dessutom har den en mycket hög bifångst. Det senare innebär att annat marint liv dras upp, vilket skadar eller dödar det. Dessutom är räkfarmer ett betydande hot mot mangroveskogarna.

Bottentrålning

Det är vanligt att använda en trål vid räkfiske. Detta redskap är ett av de vanligaste verktygen i fiskeindustrin idag. Det är ett stort nät som dras efter fiskebåtar. Därför är båtarna också kända som trålare. När trålarna används vid havsbotten har de en liknande effekt som plöjning på en åker. Även om det idag finns bottentrålar som gör något mindre skada, orsakar de fortfarande betydande skada. Dessutom medför tekniken många bifångster. Vilket innebär att den fångar mycket mer marint liv än bara räkor. Bifångsten är antingen skadad eller död i processen.

Räkfarmer

Enligt WWF kommer cirka 55 % av alla räkor som säljs i världen från räkfarmer. Djuret är världens mest värdefulla handlade marina produkt idag. Dessutom ökar räkproduktionen vid farmer eftersom den globala efterfrågan på produkten fortsätter att växa. Farmerna är ett hot mot miljön av olika anledningar. En av de mest betydande är hotet mot mangroveskogarna. Till exempel har räkodling i Sydostasien orsakat 30 % avskogning av mangroven.

För att fortsätta är det vanligt att hugga ner mangroveskogar för att ge plats åt räkfarmer. Denna vana är mycket skadlig för de naturliga ekosystemen i havet. Bland annat fungerar mangroveträsk som barnkammare för många marina arter. Såsom fisk och räkor. Dessutom lever många djur bland rötterna till mangroveskogarna. Ett annat viktigt faktum är att skogarna binder upp till fyra gånger så mycket CO2 som en regnskog. Vilket innebär att de också är mycket viktiga kolsänkor.

Ett annat exempel på effekten av räkfarmer är att de har förstört andra känsliga kustområden. Eftersom det är vanligt att odlare använder hårda kemikalier för att rengöra dammarna. På vissa platser är naturen skadad till den punkt att farmerna flyttas till nya områden.

Räkor och miljön

Till exempel uppger Naturskyddsföreningen att människor bör sluta äta jätteräkor som odlats i tropikerna. Detta råd beror på att kraven för certifierade räkfarmer, såsom ASC-certifiering, inte säkerställer god produktion. Vidare uppger organisationen att processen för att erhålla certifikat som ASC behöver revideras, vilket leder till osäkerhet kring miljömässig hållbarhet.

Räkornas klimatpåverkan

Slutligen har forskare från RISE, Research Institutes of Sweden, hävdat att räkor har ett högre koldioxidavtryck (per kilo) än rött kött.

Exempel på källor: WWF, SeafoodSource