Ozonlagret

Ozonlagret är en viktig del av atmosfären. Det är en skyddande sköld, gjord av gasen ozon, mot solens UV-strålar. Strålarna är annars skadliga för livet på jorden, som människor, djur och växter. En förtunning eller ett hål i ozonlagret är en hälsorisk.

På 1970-talet började ozonlagret bli tunnare på grund av mänskliga utsläpp. Lyckligtvis lyckades ett framgångsrikt globalt samarbete minska förtunningen. Idag är skiktet under återhämtning. Det skulle kunna vara helt återställt inom några decennier om det fortsätter att återhämta sig. Detta beror dock på fortsatt och framgångsrikt samarbete mellan alla länder på jorden. Med andra ord måste alla länder följa restriktionerna mot utsläpp av skadliga ämnen.

Vad är ozonlagret?

Ozonlagret är ett skyddande lager av ozon som är en del av stratosfären – ett av atmosfärens fyra lager. Stratosfären ligger ungefär 10–15 km från jordens yta. Som nämnts skyddar det allt liv på jorden från UV-strålning eftersom ozon kan absorbera UV effektivt. Vissa gaser, som freon, kan skada ozonlagret. Utsläpp av denna gas släpptes tidigare ut ofta.

Mänsklig påverkan på ozonlagret

På 1980-talet upptäckte forskare att mänskliga utsläpp av främst CFC (klorfluorkarboner) gjorde skiktet tunnare. Kemiska föreningar med klor och fluor kallas också freoner. Då var det vanligt att använda ämnena i kylskåp, frysar och som isoleringsmaterial. Freoner användes också i skumplast och sprayflaskor. Som ett resultat av dessa utsläpp hade ozonlagret uttunnats med cirka 3 % på 1990-talet.

Montrealprotokollet

Upptäckten av det skadade ozonlagret fick stor medial uppmärksamhet. Allmänhetens medvetenhet satte press på politiker och ledde så småningom till en internationell överenskommelse som förbjöd användningen av ozonskadande utsläpp. Avtalet kallas Montrealprotokollet.

Montrealprotokollet såg till att länderna fasade ut användningen av produkter som kunde skada ozonlagret. Med andra ord arbetade det för att minska eller stoppa användningen av ozonnedbrytande gaser. Som ett resultat förbjöds freoner. Vidare lyfter forskare ofta fram Montrealprotokollet som en global framgång. Om det inte vore för protokollet skulle ozonlagret över Europa, till exempel, vara hälften så stort som idag.

Ett framgångsrikt samarbete

Att skydda ozonlagret är ett positivt exempel på framgångsrikt globalt samarbete för miljön. Möjligen tack vare den medieuppmärksamhet det fick på 1990-talet. Det betraktades som ett högprofilerat miljöhot och engagerade forskare och allmänhet. Kofi Annan, Förenta nationernas dåvarande generalsekreterare, var mycket nöjd med utfallet. Han sade att samarbetet var ”kanske det mest framgångsrika internationella avtalet hittills...”.

Om utvecklingen fortsätter har skiktet potential att vara återställt år 2060. Om så är fallet skulle det se ut som det gjorde före industrialiseringen. Som nämnts ovan beror denna möjlighet på att länder följer och respekterar Montrealprotokollet.

Andra skadliga gaser

Tyvärr finns det fler gaser än freoner som förstör skiktet. En av dessa gaser kallas lustgas. Forskare från SLU uppger att gasen är ”en av ozonlagrets värsta fiender”. De säger också att lustgas skulle kunna ersätta freoner som det ozonnedbrytande ämnet i detta århundrade. Gasen frigörs bland annat vid användning av konstgödsel. Över 60 % av utsläppen kommer från jordbruket.

Om man tittar på Sverige som exempel har lustgasutsläppen fasats ned sedan 1990-talet. De har dock ökat med 30 % globalt. Det största problemet är att över hälften av världens befolkning är beroende av mat från grödor som odlas med konstgödsel. Vidare omfattar Montrealprotokollet inte lustgas. Dessa utsläpp är därför fortfarande lagliga. Forskare varnar därför världen för att lustgas skulle kunna förstöra ozonlagret, ungefär som freoner gjorde på 1980-talet.

En naturlig minskning

Förtunning eller förändring av skiktet sker också naturligt. Till exempel är ozonlagret tunnare över områden som Antarktis. Vidare är det tunnare på våren. Skillnaden visar att ozonlagret förändras med årstiderna. Det påverkas också av både väder och klimat.

Ett exempel på ovanstående inträffade 2020 när skiktet blev tunnare över Arktis. Förändringen orsakades av en stark virvel, vilket innebär att vädret orsakade det. Länder i norr varnades om situationen, eftersom det skedde en ökning av UV-strålning.

Risker med ett tunnare ozonlager

Ett tunt ozonlager, eller ett hål i det, innebär allvarliga hälsorisker för människor. Som hudcancer och skador på ögon och immunförsvar. Andra arter på jorden står inför samma risker. Ökad UV-strålning kan också skada jordbruket och störa viktiga ekosystem på land och till havs.

UV-strålning

UV-strålning står för ultraviolett strålning och är skadlig för livet på jorden. Som nämnts filtrerar ozonlagret bort mycket av den skadliga strålningen. Vattenånga, syre och koldioxid absorberar också strålningen och skyddar därmed jordens yta.

Ultraviolett strålning delas in i tre grupper: UVA, UVB och UVC. Det är UVA och UVB som är farliga för människor. Dessa orsakar solbränna och hudåldring. För mycket strålning kan dessutom leda till hudcancer. Slutligen når UVC-strålning inte jordens yta eftersom all UVC-strålning absorberas av atmosfären.

Källor: Naturvårdsverket, Uppsala universitet, SMHI