Slow fashion – Så bantar du ditt klimatavtryck från klädinköp

Visste du att modeindustrin står för cirka 10% av jordens totala klimatutsläpp? Det är dubbelt upp mot flygbranschens påverkan och trumfas enbart av oljeindustrin.​

Enligt Naturvårdsverket köper vi svenskar i snitt 13-14 kg kläder per person och år. Samtidigt slänger vi 7 kg. Modeföretagen har utvecklat allt snabbare och effektivare produktionscykler och i takt med att priset för kläder har sjunkit så har vi konsumenter mer och mer börjat betrakta kläder som en ”slit och släng”-vara. Vad kan jag då som konsument göra för att banta mitt klimatavtryck från kläder?

1. Använd, vårda och laga de kläder du har

Det genomsnittliga klädesplagget används bara tio gånger innan det slängs, vilket driver på efterfrågan på nya kläder. Då nästan 80 procent av klimatavtrycket sker vid tillverkningen av nya klädesplagg är den effektivaste klimatbantningen du kan göra att använda befintliga kläder längre, istället för att köpa nya. Att vårda och laga de kläder du har är alltså både plånbokssmart och klimatsmart. För den som inte själv är flink på att laga kläder eller inte har någon skräddare i närområdet kan vi rekommendera repamera.se. Där kan du beställa lagning och måttanpassning av kläder, vart du än bor i Sverige.

2. Handla cirkulärt

När du behöver komplettera din garderob, fundera på om du nödvändigtvis måste köpa nya klädesplagg. Går plagget att få tag i begagnat? Kläder är en populär kategori på sidor som Blocket, Tradera, Sellpy, Myrorna och Facebook Marketplace. Man blir oftast förvånad hur bra utbud och kvalitet det faktiskt går att få tag på begagnat. Även klädbytardagar är ett bra initiativ som blir allt populärare. Fundera även på om du ens behöver äga plagget? Idag finns det flera företag som erbjuder tjänster där man istället hyr kläder.

3. Välj klimatsmarta material

När du trots allt behöver köpa nya klädesplagg, beakta då att materialvalet har stor påverkan. Bomull och Polyester är de vanligaste materialen i modebranschen. Bomull är tyvärr extremt resurskrävande att odla fram och processa. Polyester är inte bättre, då det tillverkas av fossil olja och ger stora problem med mikroplaster. Ett klimatsmart alternativ är Bambu, som är världens mest snabbväxande växt. En bambuodling producerar årligen tio gånger mer textil per hektar än vad bomull gör. Bambun skördas inte vid roten utan beskärs vilket bidrar till att jordmånen hålls stabil och binder upp koldioxid. Bambun kräver varken konstgödsel, bekämpningsmedel eller konstbevattning, vilket ytterligare förbättrar dess miljönytta. Det finns även andra klimatsmarta material på frammarsch, exempelvis lyocell som kan tillverkas av svensk skog. Ett annat alternativ är närodlad industrihampa som kan användas till bland annat kläder, rep och säckar.

Slutligen är det även viktigt att komma ihåg att välja kvalitet framför kvantitet. Det är inte hur mycket pengar du spenderar, utan mängden kläder du köper och hur snabbt de slits, som driver dess klimatpåverkan.